Vi har fått en "snökanon" över Östergötland. Det blir så när varm. fuktig luft från havet kommer in över land. Det har snöat sedan i morse och ska troligen fortsätta en bit in på natten.
onsdag 28 november 2012
måndag 26 november 2012
Små hästar
Jag trodde att den här skulle bli jätteful, jag var väldigt arg på den, men den blev ju rätt söt! Stolt över flätmönstret på benen.
Första hästen där vitlökspressen fick fixa man och svans!
Första hästen. En fjärilshäst.
Rätt hiskelig i mönster och färger. Men söt på sitt sätt.
söndag 25 november 2012
Adventsförberedelser
Om en vecka är det första advent. För en gångs skull är vi ute i god tid med planerandet. Här är sladden till ljusslingan runt dörren som Picko har fått order att laga.
Och så har jag varit ute och plockat in mossa till mossbollarna. De andra två bollarna vad med och tittade nyfiket på när jag snodde in frigolitkloten. Nu ligger mossbollarna och väntar inne i Toves rum.
Den lille söte var också jätteduktig när jag var klar med bollarna. Det var bara att släppa ner den på golvet och säa åt den att göra "Spot cleaning" så fixade den det, sedan hade den vissa besär (som vanligt) att hitta tillbaka till laddaren, men så slut gick det bra!
Och så har jag varit ute och plockat in mossa till mossbollarna. De andra två bollarna vad med och tittade nyfiket på när jag snodde in frigolitkloten. Nu ligger mossbollarna och väntar inne i Toves rum.
Ojjj
Ojjj - har inte hunnit skriva något när Tove varit hemma. Men här kommer en liten bild från gårdagskvällen, när finalen i Starcraft från DreamHack sändes i SVT24 och Thomas och Picko andäktigt tittade på.
Nåja - så där andäktig var väl Picko inte... kanske...
Nåja - så där andäktig var väl Picko inte... kanske...
söndag 11 november 2012
Kreativa tankar
Idag på morgonpromenaden ägnade jag mig åt att i tankarna skapa nya små lerfigurer. Igår gjorde jag en rosmönster som ser ut så här:
Min idé är att använda rosmönstret på något sätt på små hästar, där kroppen för övrigt är gröna rosenblad. Ja, jag får skapa någon sorts bladmönster också... Och så ska hästarna som den jag gjort tidigare ha fjärilsvingar på ryggen. Och ansiktena ska vara tonade... Kanske kan jag göra man och svans genom att köra lera i vitlökspressen? Går det att på något sätt få dem tonade ur pressen?
Låter det helt sjukt? Ja, kanske, men det kan nog bli något. Ju galnare idén är, desto tokigare.
Samtidigt känns det som om jag inte riktigt får lov till detta. Jag är ju så van att ägna all min tid till att försöka få livet att gå ihop för alla andra, att försöka göra allt det där andra som måste göras så fort som möjligt så att jag ska få tid över till det som jag VILL göra, och oftast har jag upptäckt att jag inte hinner med det jag vill, utan måste skjuta upp det till någon annan gång, någon annan dag - eller att jag helt enkelt blivit så trött av att göra det jag måste att jag inte längre orkar med det jag vill.
Min idé är att använda rosmönstret på något sätt på små hästar, där kroppen för övrigt är gröna rosenblad. Ja, jag får skapa någon sorts bladmönster också... Och så ska hästarna som den jag gjort tidigare ha fjärilsvingar på ryggen. Och ansiktena ska vara tonade... Kanske kan jag göra man och svans genom att köra lera i vitlökspressen? Går det att på något sätt få dem tonade ur pressen?
Låter det helt sjukt? Ja, kanske, men det kan nog bli något. Ju galnare idén är, desto tokigare.
Samtidigt känns det som om jag inte riktigt får lov till detta. Jag är ju så van att ägna all min tid till att försöka få livet att gå ihop för alla andra, att försöka göra allt det där andra som måste göras så fort som möjligt så att jag ska få tid över till det som jag VILL göra, och oftast har jag upptäckt att jag inte hinner med det jag vill, utan måste skjuta upp det till någon annan gång, någon annan dag - eller att jag helt enkelt blivit så trött av att göra det jag måste att jag inte längre orkar med det jag vill.
söndag 4 november 2012
Vackra och milda färger i novembermorgonen
Funderat vidare. Det blir nog så att jag struntar i att plugga och istället koncentrerar mig på att låta den kreativa delen av mig få lite luft och utvecklas. Jag menar, jag kan nog tillräckligt mycket om kommunikation, och omvärlden är också tillräckligt medveten om det utan att jag ska behöva hålla på med att få ner det på papper på ett akademiskt sätt.
Jag vet ju att jag mår som bäst när det bara kryllar i nerverna på mig av glädje och inspiration att sätta igång med något nytt, kreativt projekt vare sig det nu gäller att måla, hålla på med musik, skapa i lera, sy, skapa trädgård eller skriva. Den delen av mig har mer eller mindre förtvinat under de senaste åren när huvuduppgiften har varit att få familjen att gå runt. Missförstå mig bara rätt nu - det har varit fullständigt UNDERBART att ha haft förmånen att få fyra barn och att få lov att se hur de utvecklas och utvecklas tillsammans med dem, men nu har jag lagt alla dessa fantastiska tjugofem åren på detta, nu kanske det är dags för mig att tänka lite på mig själv istället för att ständigt klura ut hur jag ska få till det så att alla andra har det bra.
Och det var kanske därför som jag accepterade att bli ordförande för simklubben. Jag var ju så van att alltid finnas till för andra att det var naturligt att fortsätta med det... nu inser jag att jag kan få lov att njuta av att ha förmånen att själv bestämma vad det som inte är arbetstid ska användas till. Känns faktiskt väldigt, väldigt ovant, men också väldigt lockande. Som om jag fått en present, fast jag vet inte riktigt från vem. Kanske från mig själv?
Jag vet ju att jag mår som bäst när det bara kryllar i nerverna på mig av glädje och inspiration att sätta igång med något nytt, kreativt projekt vare sig det nu gäller att måla, hålla på med musik, skapa i lera, sy, skapa trädgård eller skriva. Den delen av mig har mer eller mindre förtvinat under de senaste åren när huvuduppgiften har varit att få familjen att gå runt. Missförstå mig bara rätt nu - det har varit fullständigt UNDERBART att ha haft förmånen att få fyra barn och att få lov att se hur de utvecklas och utvecklas tillsammans med dem, men nu har jag lagt alla dessa fantastiska tjugofem åren på detta, nu kanske det är dags för mig att tänka lite på mig själv istället för att ständigt klura ut hur jag ska få till det så att alla andra har det bra.
Och det var kanske därför som jag accepterade att bli ordförande för simklubben. Jag var ju så van att alltid finnas till för andra att det var naturligt att fortsätta med det... nu inser jag att jag kan få lov att njuta av att ha förmånen att själv bestämma vad det som inte är arbetstid ska användas till. Känns faktiskt väldigt, väldigt ovant, men också väldigt lockande. Som om jag fått en present, fast jag vet inte riktigt från vem. Kanske från mig själv?
Mötte Pia med barnbarnet Greta. De hälsar!
Vägskyltarna börjar bli lite slitna.
lördag 3 november 2012
Funderingar
Har just kommit in efter lördagsförmiddagens promenad och sitter och skriver blogg. Och försöker skriva blogg, bör det vara, för Lussan, lerig och blöt, har hoppat upp i mitt knä och kräver nu att bli klappad och kliad bakom öronen medan hon torkar. Och jag som har ljusa byxor på mig... får se hur det ser ut sedan.
Nåväl, har funderat och funderat. Vad är viktigt i livet och vad ska jag satsa på? Under den här hösten har jag pluggat två 7,5 p kurser vid Malmö Högskola; Idrottens Arenor samt Sport, marknadsföring och varumärken. Bägge kurserna har varit mycket intressanta och givande och ett mycket, mycket , mycket välkommet avbrott att koncentrera sig på istället för att försöka reda ut alla komplikationer som folk ställer till med i simklubben.
Nu har jag anmält mig till en Master i Strategisk kommunikation som går på distans vid Borås Högskola. Kursen som är på heltid löper under hela 2013. Jag gillar ju det här med kommunikation och tar gärna alla chanser att förkovra mig, och det är kul att cacha in högskolepoäng, men är det värt det?
Kanske jag istället ska ta tillfället i akt att ägna mig åt trädgården som jag har försummat så fruktansvärt under alla dessa år jag istället har skjutsat till simträningar och tävlingar? Och kanske jag ska använda fritiden till att utveckla skrivande och målande istället för att plugga mer? Jag har ju troligen all den utbildning som jag behöver, jag menar, mer utbildning ger mig inte ökade chanser på arbetsmarknaden eftersom mina yrkeserfarenheter smäller så mycket högre?
Men tänk om jag kommer på att trädgård helt enkelt är tråkigt? I slutet av sommaren hade jag ju lite tendenser åt det när jag tyckte att trädgården var fullständigt meningslös att ägna sig åt? Eller berodde det helt enkelt på att jag redan då hade alltför mycket omkring mig så att jag inte pallade med att ta in att trädgård kunde ha sina positiva sidor?
Nåväl - det tål att tänkas vidare på. Här kommer lite bilder från förmiddagens promenad:
Nåväl, har funderat och funderat. Vad är viktigt i livet och vad ska jag satsa på? Under den här hösten har jag pluggat två 7,5 p kurser vid Malmö Högskola; Idrottens Arenor samt Sport, marknadsföring och varumärken. Bägge kurserna har varit mycket intressanta och givande och ett mycket, mycket , mycket välkommet avbrott att koncentrera sig på istället för att försöka reda ut alla komplikationer som folk ställer till med i simklubben.
Nu har jag anmält mig till en Master i Strategisk kommunikation som går på distans vid Borås Högskola. Kursen som är på heltid löper under hela 2013. Jag gillar ju det här med kommunikation och tar gärna alla chanser att förkovra mig, och det är kul att cacha in högskolepoäng, men är det värt det?
Kanske jag istället ska ta tillfället i akt att ägna mig åt trädgården som jag har försummat så fruktansvärt under alla dessa år jag istället har skjutsat till simträningar och tävlingar? Och kanske jag ska använda fritiden till att utveckla skrivande och målande istället för att plugga mer? Jag har ju troligen all den utbildning som jag behöver, jag menar, mer utbildning ger mig inte ökade chanser på arbetsmarknaden eftersom mina yrkeserfarenheter smäller så mycket högre?
Men tänk om jag kommer på att trädgård helt enkelt är tråkigt? I slutet av sommaren hade jag ju lite tendenser åt det när jag tyckte att trädgården var fullständigt meningslös att ägna sig åt? Eller berodde det helt enkelt på att jag redan då hade alltför mycket omkring mig så att jag inte pallade med att ta in att trädgård kunde ha sina positiva sidor?
Nåväl - det tål att tänkas vidare på. Här kommer lite bilder från förmiddagens promenad:
Blåsippsskogen är naturvärdesskyddad.
Här är sagoträdet. Ur det brukade det trilla ner sagor när i cyklade hem från badet när barnen var små. Enda nackdelen var att det ofta var så mycket mygg här, så sagorna fick bli korta eller så fick vi fortsätta dem hemma i soffan i vardagsrummet.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)