Fredag igen

Så är det fredag igen... skönt efter en ganska hektisk vecka där det dels varit ganska mycket att göra i simklubben (konstruktivt, men mycket så det är roligt) och dels har EvaMarie varit på konferens i gudomligt vackra Åtvidaberg, i Villan vid Bysjön. Där var det sommar, men här, idag är det vääääldigt mycket höstkänsla i luften, som du kommer att se på bilderna lite senare.

Här är buketten på köksbordet. Det lila är väldoftande luktärt, det ljusblå är hortensia. Tittar man närmare på hortensian är blommorna rent ljuvligt vackra!

Gick till Åhléns idag för att köpa schampoo. Och vad blev det om inte ett par riktigt fina manchesterbyxor!

Flädern är full av bär. Snart - när vi har skördat färdigt i trädgårdslandet - är det dags att släppa ut hönsen så att de får njuta av bär och hjälpa till att städa.

Nu förstår du vad jag menar med höststämning, eller hur?

Nala följer med mig vart jag än går. Anledningen är (troligen) att det är tomt i hennes matskål. Mer mat får hon i morgon bitti, då jag åker in med Thomas till Antikrundan och Bonnkapälle. Och jag ska till simtävling, KM3.

Ytterligare en liten höstlig vy: ut över hagen.

Men jag tycker att det är vackert ändå.

Man ser hur jag inte orkat klippa bort de vissna rosorna. Får se hur vädret blir i helgen och om jag får ork att klippa bort sådant som är överblommat. Men jag tror att jag har mest lust att sy kläder, för jag har fina tyger hemma. Tyger som passar till de nyköpta byxorna. Det var därför jag köpte dem...

Lasagne idag

Thomas sov som vanligt läääänge på söndagen. Följaktligen hade han lite svårt att somna på natten, dvs inte alls. Så vid sexsnåret på morgonen steg han upp, gjorde i ordning sin matlåda och cyklade iväg till Täljestad för att lägga äggkartonger i kartonger.

När jag kom hem från jobbet efter att ha storhandlat låg han alltså och sov. Snart är lasagnen klar, och då ska jag väcka honom. Sedan får vi se om han går att väcka överhuvudtaget, om han går upp och äter för att sedan somna om eller om han kommer upp, äter och sedan är vaken ett slag.

Vad tror du? 1, X, 2?

Så här ser det ut när jag håller på och lagar till lasagne. Ugnsfasta formen närmast i bild, ostsåsen i kastrullen och köttfärssåsen i stekpannan. Lasagneplattorna utanför bild. Under sockerkaksformen gömmer sig en äpplesockerkaka. Tidigare har jag bakat banansockerkakor på övermogna bananer - jättegott, men äpplekakan blev också mumsig.

Söndag i Östra Harg

Till vår förvåning av Shabben kvar hemma trots att Tobias åkt hem någon gång under natten. Men så såg vi att Titanic var borta. Varför då? 

Svaret kom lite senare. Det visade sig att Shabben hade dött strax efter avfärd härifrån, så de hade fått knuffa tillbaka den. Och så hade Tobias tagit Titanic istället. Alltså fick pappa ägna en rätt stor del av söndagen åt att laga på Shabben, det var tydligen inte lätt att hitta felet...

Under tiden gjorde jag en massa saker. Bland annat bakade jag åtta limpor (och i går satte jag deg till källarfranska, så pappa och Thomas fick vakna till nybakt frukostbröd...). Tillsatserna i dagens limpor var vörtmix, brödsirap och skrädmjöl. Jag funderade på att hälla i lite kokosflingor också, men vågade inte riktigt. Får prova någon annan gång.

Här är dagens Lussan. Som vanligt ligger hon på bordet i stora rummet och håller koll.

Och här sitter Thomas och är sjukt frustrerad. De har ju match i Starcraft varje söndag, och jag begriper inte riktigt allt, men det är ungefär så att han jobbade som f-n för att uppdatera sitt Starcraft och kunde göra det genom att använda min dator, men egentligen skulle han inte behöva spela själv, för han skulle bara leda teamet, men så var det bara två (inklusive Thomas) som kom online och då var det inte så enkelt... Sedan har jag fått höra lite ramsor om att den andre skulle ha vunnit något så att Thomas också skulle få spela individuellt, men den andra förlorade och nu är allt kass och det andra laget vinner. Suck. Pust. Stön. Inifrån det rummet.

Åsså har jag sytt färdigt det som Carissa såg mig klippa till (då klipte jag på delarna till toppen). Nu har jag sytt färdigt både toppen och en kjol till. Det syns inte så bra här, men de är lila och riktigt fina!

Det rullar på...

Nala börjar bli mer och mer katt. Nu har hon kommit på att det är kul att vara i lådor. (Eller är det så att hon för första gången blivit så smal att hon får plats i korgen...)

Och så här ser Lussan ut när hon ligger i mitt knä och hjälper mig att skriva blogg.

Idag var jag ute och cyklade en sväng. Himmelsk skillnad på att röra på sig när man har astmamedicin jämfört med när man inte har det. Förra rundan Ekängen runt och tillbaka om 2,5 mil var ganska obehaglig. Dagens runda på samma sträcka var riktigt behaglig och jag var knappt andfådd, även om benen säger att det är rätt jobbigt. Men om jag får träna benen några gånger till kommer de att upptäcka att de kan cykla. 

Vad tycks om cykelstället förresten? Bra att ramen passade in så bra på bordet. 

Ett problem jag hade var hur jag skulle få med mig mobiltelefonen. Grunnade och grunnade. Men så kom jag på det: Det är ju bara att lägga mobilen i en fryspåse och knyta fast på styret! Så kan den få kontakt med GPS-satelliterna och logga hela rundan. Samtidigt hör jag vad den säger om tid, pace och distans. Och om det skulle börja regna är den skyddad. Och den är med om jag skulle behöva ringa efter hjälp vid exempelvis punktering. 

Pappa och jag har studerat Pricerunner och andra kylskåpssajter och det finns VISST Husqvarna inbyggnadsskåp! De är kanske lite dyrare, men då kan vi lägga till lite pengar själv. Så kanske kan vi få det som vi vill. (Nu sitter pappa här bredvid och ritar något som nog blir ett hiskeligt uterum. Så nu kommer vi att vara upprörda på varandra tills vi kommer på hur det ska vara :-)

Och nu är Tobias hemma en sväng och hälsar på. Han har just fått en middag bestående av haricots verts, potatis och gul squash från trädgården med några kycklingben. Han berättar glatt att hans liv har blivit komplett (dvs han har fått ihop pengar så att han kan betala sina skulder.)

Vardag igen

Ja, så är vardagen igång igen. Igår var det ridning i Rappestad, och Satchmo var lite svårstartad som vanligt... men mot slutet blev det lite fart och form! Christine säger att det beror på att han fått på sig ungefär en decimeter späck över hela kroppen.

Ikväll börjar Fångarna på fortet igen med Agneta Sjödin och Gunde Svan. Idag är det Skidstjärnorna mot Let's Dance. Thomas Wassberg mot Anton Hysen...

Pappa ligger som du ser i soffan och studerar med stort intresse.

Och så är jag supersur på vårt kylskåp. Det har ju lagt av. Och Husqvarna kommer att byta ut det. Det är i och för sig OK. Men det som inte är OK - för mig - är att vi inte får något inbyggnadskylskåp som tidigare. Vi får ett vanligt vitt eller kromat kylskåp med böjd yta... Är skitsur, för hela idén med vårt kök försvinner liksom. Funderar samtidigt på om det är bäst med vitt eller kromat. Fpr kanske ta kromat, för det passar bäst ihop med ugnarna.

Höstfyrverkeriet är igång, fjärilsbusken levererar!

Rätt snyggt med frossört framför buskrosen Lucia.

Och massor med vindruvor på vinrankorna. Nu gäller det bara att det blir en lång och varm höst så att de hinner mogna. 

Ruggig morgon

I morse var jag med om något ruggigt. Jag har ju kontaktlinser, och när något kommer in under en lins fastnar det liksom där, och det gör JÄTTEONT, ungefär som om man försöker köra en kniv rakt in i ögat.

I morse åkte jag på motorvägen på väg till jobbet (ja, jag tar motorvägen nu, för de håller på och bygger rondeller på Industrigatan, så det är rätt rörigt där.) Och jag får SUPERSKRÄPET i ögat!

Jag hoppas att det ska gå över, för ibland gör det ju det. Men det gör det inte. Det blir värre!

Tårarna bara strömmar ur det vänstra ögat som försöker att knipa ihop sig så mycket det bara går. Problemet är att när det vänstra ögat vill stänga sig så vill det högra ögat göra det också... och det är inte helt lyckat i 110 kilometer i timmen....

... och låååångt till avfarten. Jag vill inte stanna på motorvägen, och jag försöker hålla ut till IKEA-avfarten. Men inte finns det någonstans att stanna där, utan jag måste försöka köra omkring i filer med knivar i ögonen och ögon som försöker stänga sig av sig själva tills jag äntligen kan ta mig in på pendlarparkeringen bredvid Skäggetorp.

Mycket härligt att få plocka ut linsen. Men som jag såg ut! Alice Cooper hade blivit avundsjuk.

Samtidigt har man tur i oturen. För gissa vad jag hade i väskan? (Tips: Något som jag nästan aldrig har annars.) Jo, ett kontaktlinsetui! Just när jag satt där och funderade på hur i hela friden jag skulle kunna förvara linsen någonstans till jag kom till jobbet och kunde skölja av linsen så kom jag på att jag av någon okänd anledning hade ett kontaktlinsetui i jobbväskan.

Och nu är anledningen inte okänd: Etuiet fanns där helt enkelt för att jag skulle komma att behöva det idag! :-)

Städning

Idag har Thomas städat i sitt rum. Han hittade en ballongkedja som blivit över från hans födelsedag. Vad gör man med en sådan? Svar hittar du nedan.

Katthjälp

Ja, vad ska man säga om inte annat än att livet med katter är ... livet med katter.

I morse skrämde Lussan slag på vår granne Barbro. Barbro gick in i badrummet på övervåningen där de har ett takfönster. Och då hoppade plötsligt en katt (Lussan) in genom takfönstret! Barbro blev naturligtvis rätt rädd, men Lussan gick ett varv och viftade sedan undan persiennn och hoppade ut igen!

Annars får man mycket presenter. Jag brukar få döda näbbmöss av Nala, och hon brukar lägga dem på mattan nedanför min säng, men på sistone har hon börjat att lägga dem på badrumsmattan istället. Hon har tydligen räknat ut att det är dit jag går först på morgonen och för att jag inte ska missa den fina presenten lägger hon den där. Lussan däremot fångar riktiga möss, men hon lägger dem bara någonstans på bottenvåningen, så det gäller att hänga med när hon kommer in.

Så här fint låg Lussan och sov på bordet i stora rummet idag. Jag fick borsta hela henne, och hon hjälpte faktiskt till så att jag kunde borsta undersidan också!

Och här är Nala när hon hjälper mig att sy en blus:

Och så här ser det ut i trädgården, idag har det varit ungefär 25 grader varmt och jag har tvingar pappa att klippa gräset och Thomas att räfsa ihop det.

Startar igen

Ja, så är vi igång med Mosebackebloggen igen efter ett litet uppehåll under sommaren. Under sommaren har nämligen alla barnen varit hemma i omgångar, så vi har kunnat pratas vid och göra saker tillsammans. Bland minnena:

En jättehärlig sommarkväll när familjen Eriksson besökte oss och vi åt grillat nötkött, grillad kyckling och grillad lax tillsammans med dundergod wasabimajonnäs, en hel del andra såser och flera olika sallader.

Söndagen där alla grannarna kom hit för att äta buffé och samtidigt gratulera Thomas på födelsedagen och önska Tove lycka till när hon nu påbörjar sitt "Sophomore-läsår" vid Colorado State University.

Besöket i Kolmårdens Djurpark tillsammans med Therése och Anders. Rovfågeluppvisningen där rovfåglarna flög så nära oss att vingarna slog i håret, delfinshowen som fick ögonen att tåras av glädje, sälshowen med fantastiska skådespelare, tigrarna med coola poser som gav så bra foton och Safarin där vi lärde oss att de där fläckiga djuren med långa halsar hette "Oafff!"

Söderköpingsbesöket med dundergod glass från Smultronstället, hantverksmässa, oväntat goda raggmunkar på ett gatukök, slussning på Göta Kanal, smycken i massor på Glitter-outleten och inte minst en klättring upp på Ramunderberget för att njuta av den fantastiska utsikten.

Skänninge Marken dit vi blev skjutsade av Thomas - det var härligt väder och mycket folk, men tyvärr inte mycket som man fick lust att köpa. Minns hamburgerlutnchen på gräsmattan utanför Vårfrukyrkan.

Gräsklippning många, många gånger om. Och också de härliga morgnarna under blodhäggen där jag för hand skrev en hel del texter som förhoppningsvis kommer att förädlas under hösten...

Katterna Nala och Lussan som blivit ännu mer katter under sommaren. Eller snarare har Nala blivit mindre katt eftersom hon förlorat etochetthalvt kilo. Veterinären tycker att hon ska bli av med ett kilo till - och det tycker nig Nala också, för hon blir påtagligt gladare och piggare ju smalare hon blir.