Men jag har varit förkyld och hängig. Borde ha förstått det när jag var EXTREMT trött på jobbet i fredags. Även om det hade varit en ganska intensiv och innehållsrik vecka borde det inte ha tagit så på krafterna.
Så.
På lördagsmorgonen vaknade jag och var väldigt förkyld. Släpade mig dock runt och städade till överallt i huset medan pappa var ute och lekte med bilar. På något sätt känns det nämligen lite bättre att slappa om det är ordning runt omkring. Då vet jag att jag inte behöver röra på mig mer för att få det i ordning. Jag tror att det helt enkelt beror på att jag inte alls gillar att städa - om det är städat så slipper jag att städa!
Började också att skissa på en ny lermodell. Den här gången skulle den bli "på riktigt". Jag hade valt att göra ett hornfår - ett "ram". Den skulle bli i grönt och svart och gult. Och jag ägnade flera timmar under lördagskvällen till att skapa en "cane" för själva csu rams-loggan. Rätt jobbigt att klura ut, men det blev helt OK. Tills jag skulle förminska den. Eftersom jag använde en blandning av Sculpey (som är mjuk) och Cernit (som är väldigt hård) gick det åt pepparn när jag försökte göra minskningen. Det blev bara något helt odefinierbart av det hela.
Så jag knådade ihop det till en klump och försökte mig på att göra själva fåret istället. Det blev rätt OK, och jag tänkte att jag får beställa mer mjuk lera från Panduro innan jag försöker göra själva ytbeklädnaden igen.
Men på söndagsmorgonen låg fåret där i morgonsolen med brutna ben spridda omkring sig.
Jag misstänker en katt.
En mycket stor katt.
Men den gör sitt bästa för att se oskyldig ut och springer omkring mina ben och säger att den är snäll och hungrig.
Under söndagen sökte jag febrilt på nätet efter reservmagneter till vår kattlucka, men de verkar vara helt slut i Sverige och när jag försökte beställa från utlandet som Amazon.com så gick det inte att beställa sådant till vår adress.... konstigt! Vi ska försöka att hitta någon annan magnet istället som verkar fungera och sätta fast på ett halsband så att Nala kan komma ut och in. Jag tror att det kan vara roligt för henne att komma ut på egen hand, och nu tror jag att hon "vet" att hon bor här.
Och så har det under helgen varit kul att följa rapporteringen från JSM. Thomas simmade riktigt bra, och var med i det lag som tog silver på 4x50 frisim.
Jag släpade mig i alla fall till jobbet idag, för jag hade en del möten som var viktiga. Och så visar det sig att de andra inte kommer - för de är sjuka!
Håhå jaja.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar